Book Creator | Sommar & spel - digital utställning

Sommar & spel

på Hertonäs Gård

Hertonäs gård har en lång historia. I gårdens samlingar gömmer sig föremål som skänkts till museet eller ägts av gårdens boende – däribland de barn som levt och lekt här.

I miniutställningen Sommar och spel finns spel, dockmöbler, schackpjäser, tennsoldater och mycket annat, men i gårdsmuseets samlingar finns också annat som berättar om barnens villkor förr - till exempel kvarlevor av Hertonäs folkskola och barnen Bergboms utgiftböcker.

Familjen Bergbom, som flyttade till gården 1859, bestod av föräldrarna Carl Gustaf och Helena samt de sex barnen Frans, Karl, Jenny, John och Helena. Barnen växte upp på gården, upplevde dess förvandling under andra hälften av 1800-talet, och förblev knytna till ägorna ändå in på 1900-talet.

Samhällets syn på barn överlag, samt på barn ur olika samhällsklasser, förändrades under 1800-talet – liksom världen i sig. Från att ha varit ett jordbrukssamhälle där livet i olika generationer såg nästintill likadant ut över åren utvecklades Finland allt snabbare mot den moderna staten vi lever i idag – bland annat industrialisering, urbanisering, och befolkningstillväxten vände samhällsutvecklingen i nya riktningar.

De Bergbomska barnen fick handskas med sin beskärda del av förnyelser, men de var inte ensamma om att vara barn på Hertonäs gård. På ägorna bodde barn ur olika samhällsklasser, från barnen på herrgården till torparbarnen på sina föräldrars marker i utkanterna av ägorna. Under 1800-talet utvecklades stegvis bland annat det sekulära skolväsendet. Skolorna utvecklades som en nytappning av de religiösa läskunnighetskraven, och fokuset i alla barns liv försköts mer och mer mot skola, bort från praktiskt lärande och arbete.

Sommar och spel erbjuder en tillbakablick i barnens 1800-tal via bland annat leksakshistoria, skolhistoria och arbetets historia.
Utställningen har byggts av studenter från Helsingfors museum med stöd av stiftelsen Tre Smeder, Malmgård och Svenska Litteratursällskapet. Undersök föremålen i vitrinen vid trappuppgången, ta del av berättelserna om barns liv, gå parkvandring genom ägorna, och besök museets hemsida för mer föremålsinformation och barnhistoria!

Barnen på Hertonäs

Vad fanns det för barn på Hertonäs gård?

Förstås herrskapsfolkets döttrar och söner, men också barn till tjänstefolk och torpare. Deras föräldrar arbetade för gården och brukade jorden.

De flesta barn på den här tiden förväntades lära sig arbeta, och följde därför med sina föräldrar på arbete. De riktigt små barnen passades ofta av en äldre släkting eller storasyskon, men togs sedan med ut på åkern och i skog och mark.

Gränsen mellan lek och arbete var ofta inte skarp, men som lite äldre fick man ändå sysslor – precis som många har idag. Man kunde till exempel ha som uppgift att hämta in ved, ta upp vatten ur brunnen, passa sina syskon, plocka bort sten från åkern, eller se efter fåren.

Bild:
Agnes Gripenberg, gift med Karl Bergbom, tillsammans med deras barn Ragnar och Märta. Ragnar och Märta var bland dem som donerade sina delar av gården till Svenska Odlingens vänner år 1919. Ur Hertonäs gårds arkiv.

Barn annanstans

Under 1800-talet växte befolkningen mycket snabbt. Många familjer flyttade till städerna för att hitta arbete. Precis som på landsbygden sågs ”hederligt” och hårt arbete som något nyttigt för barn och unga, där de lärde sig gott beteende och andra kunskaper.

1800-talets arbetsplatser var dock ofta slitsamma och till och med farliga. Industrier såsom sågverk, tobaksfabriker, glasblåserier och textilfabriker anställde ofta barn under denna tid. Man kunde

dessutom få plats på kontor eller affärer som hjälpreda och springpojke eller -flicka. Vissa fick också arbete genom att passa barn för andra eller sälja saker på gatan. Barn som hade många syskon, fattiga föräldrar, eller bara en eller kanske inga föräldrar tvingades ofta arbeta för att familjen skulle klara sig. De gick ofta inte mycket i skolan.

Det fanns också arbetshus i städerna, där barn kunde tillbringa tid efter och före skolan – eftisverksamhet och hobbyer fanns inte, och föräldrar arbetade ofta och länge.

Timiriasew Ivan, v. "Sähkösanomapoikia Hufvudstadsbladetin konttorin edustalla, Läntinen Heikinkatu 8 (nykyinen Mannerheimintie 4)". Helsingfors stadsmuseum.

Hägglund, E. Höbärgning. (1925-1930): SLS 865 B 292.

Skollov

Från första början var skolan tvungen att anpassa sig efter arbetet, vilket till och med in på 1900-talet ansågs vara viktigast. Barn fick ofta lov att vara borta från skolan eftersom de arbetade, på landsbygden var terminerna extra korta, och i städerna kunde man till exempel gå varannan dag i skola, varannan dag arbeta.

På sommaren var man ledig för att hjälpa till med jordbruket, en ledighet som blev vårt moderna sommarlov. På hösten fick man igen ledigt för att hjälpa till med skörden - vilket blev vårt höstlov.

Tennsoldater

Två tennsoldater.

Populära leksaker under 1800-talet, och senare på 1900-talet blev designen ofta mer konstnärlig då de var mycket populära bland vuxna som samlingsobjekt.

Kartongdjur

Tiger och björn i kartong. De kommer från en samling med olika djur, vars ben kan vikas så att de står upp.

Djurmotiv var populära bland barn, och dessutom var de viktiga i ett utbildande syfte. Exotiska djur som tigern fick man högst antagligen aldrig se i verkligheten.

Båten Toivo

“Toivo” är ett mycket vanligt namn för båtar och fartyg. Denna leksak, som användes av de Bergbomska barnen Märta och Ragnar, föreställer troligen ångbåten “Toivo” som trafikerade mellan Jämsä och Lahtis under 1800-talet.

Bollar

Två bollar gjorda av läder. Bollspel har funnits i flera tusen år med flera olika variationer. Barn från fattigare familjer brukade också göra sina egna bollar under 1800-talet av bl.a. läder och näver. Man kunde då kasta boll eller leka olika bollekar, som t.ex. “pirr-boll”.

Bild: Elever samlade framför skolan, som var Hertonäs gårds gamla huvudbyggnad. Ur Hertonäs gårds arkiv.

Folkskolan på Hertonäs gård

År 1882 grundades en folkskola i Hertonäs gårds gamla huvudbyggnad. Skoltiden var då fyra år lång, och det var inte obligatoriskt att gå i skola. Folkskolan var en skola som inte bara de bemedlade fick gå i, men alla som gick i skola måste ändå äga hela och prydliga kläder samt ha med sig egen lunchmat. Det var därför många barn som ändå inte hade råd att gå i skola.

På 1880-talet fanns det två sorters folkskola: högre folkskola och lägre folkskola. På Hertonäs gård fanns en högre folkskola. I skolan lärde sig barnen många saker - att läsa och skriva, att rita och sjunga, religion, matematik och gymnastik undervisades i alla skolor. De högre folkskolorna undervisade också i geografi och historia, geometri och naturkunskaper.

Läroböcker från 1800-talet: 1&8) "Zoologian alkeet". 2&6) 6) "Luwuunlasku- eli räkninki-kirja suomallaiselle talonpojaalle". 3) "Första Grunderna i Geografin". 4) "Geografiskt onomastikon". 5) "Pieni helmivyö". 7) "Tyttökoulujen kasvioppi".

År 1883 hade skolan 48 elever. 37 av dem var nya elever som utgjordes av 21 flickor och 16 pojkar. Av alla de nya barnen kom 11 från Hertonäs gård. De andra 26 barnen kom längre bort ifrån. Långa skolvägar var vanliga. Eleverna i skolan var barn till bland annat torpare, trädgårdsmästare, drängar och smeder. De hjälpte sina föräldrar på gården när de inte gick i skola.

Torparna brukade jorden, de sådde, skötte och skördade på åkrarna för att få mat. Trädgårdsmästarna tog hand om parkerna, de skötte om blomrabatter, träd och buskar. Drängarna hjälpte till med fysiskt arbete på gården. De skötte om hästar, hjälpte till med jordbruket eller andra sysslor. Smederna tillverkade främst föremål av järn. Därför kunde skolgången vara den lättaste biten av vardagen för barnen på gården.

Folkskolan på Hertonäs gård var tvåspråkig. De flesta barnen hade svenska som modersmål, men de finskspråkiga barnen fick också undervisning på sitt eget modersmål. Man tyckte att tvåspråkigheten var viktig då skolan öppnade. Därför gavs samma undervisning på två språk fastän förhållandena var dåliga. T. ex. fanns inte tillräckligt med skolmaterial och böcker. Skolhuset hade dessutom varit i dåligt skick i en längre tid, så 1898 flyttade skolan bort från gården och byggnaden revs.

Bilder (från höger): 1. "Folkskolan" av Magnus Enckell (1899), Finlands Nationalgalleri. 2. "Kiertokoulu" av Eero Järnefelt, Finlands Nationalgalleri. 3. Kyrkoby egentliga folkskola eli Helsingin pitäjän kirkonkylän ruotsinkielinen kansakoulu. Vanda stadsmuseum.